Trump till Spanien: Vi frågar inte, vi gör vad vi vill!

 

Vem tror att den svenska högerregeringen skulle säga NEJ på Trumps krav på att använda någon eller de alla 17 USA-baserna som utgångspunkt för sitt angreppskrig mot någon stat i närområdet?

Trump till Spanien: Vi frågar inte, vi gör vad vi vill!

• USA-baserna används i Spanien i angreppskriget mot Iran och med samma syn blir de 17 USA-baserna i Sverige också en militär trampolin i ett krig! 

AV DICK EMANUELSSON

SANTIAGO de CHILE / 2026-03-03 / ”Om vi ​​vill kan vi bara flyga iväg och använda dem”, var USA-presidentens korta kommentar på kritiken i Spanien mot att USA använde sina två baser i det inledande angreppskriget mot Iran. Med samma syn kommer Sverige i blickpunkten där Trump förfogar över ytterligare 15 USA-baser, enligt DCA-avtalet.

Nyhetsbyråerna uppgav i dag tisdag att den spanska regeringen i måndags hade nekat USA-styrkorna, som var inblandade i attackerna mot Iran, rätten att använda sina militärbaser i kriget. Men en grinig USA-president kontrade:

– Det är okej. Vi skulle kunna använda baserna om vi ville. Vi skulle helt enkelt kunna flyga iväg och använda dem. Ingen ska säga åt oss att inte använda dem, sa han under ett möte med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.

Han, av alla. . . sa att han hade tröttnat på spanjorerna för deras uppträdande och beslut att inte pungslå sina skattebetalare med en 5-procentig budget till ökade försvarsanslag och Natobudget, den enda Natomedlemmen som vägrade att höja sin skattesats till 5 %. Och surheten tog sig följande uttryck:

– Jag sa till dem att vi inte ville längre använda deras baser. Spanien har absolut ingenting som vi behöver.

Och han tillade:

– Vi kommer att stänga ner all handel med Spanien. Vi vill inte ha något med Spanien att göra…!

Spanskt nej

Den spanska regeringen meddelade på måndagen att den hade nekat amerikanska styrkor som är inblandade i offensiven mot Iran att använda sina militärbaser. Det handlar om baserna i Morón de la Frontera (Sevilla) och Rota (Cádiz), uppgav försvarsminister Margarita Robles, enligt tidningen La Razón.

Robles påpekade att trots att det finns ett fördrag mellan de två nationerna, så omfattar det endast användning inom ramen för internationell rätt.

– Vi är emot våld. Inga underhålls- eller stödinsatser kommer att utföras (från och på spansk mark/baser), betonade hon.

USA lämnar

Efter Spaniens vägran har amerikanska flygplan lämnat de två baserna som USA driver i Spanien, i Morón och Rota, vilket bekräftats av El Confidencial. Upp till elva KC-135T- och KC-135R-flygplan, som användes för att tanka flygstyrkorna som deltog i attackerna mot Iran, lyfte på söndagskvällen från de spanska anläggningarna på väg till baser i Tyskland, Storbritannien och andra europeiska länder.

Spanska militära källor som konsulterats av media bekräftade att alla flygplan av den typen avgått från spanskt territorium.

Spaniens utrikesminister, EU-minister och minister för samarbete, José Manuel Albares, bekräftade på tisdagen regeringens beslut att inte tillåta användning av amerikanska militärbaser på spanskt territorium för attacker mot Iran.

– Spanien försvarar en avspänning, förhandlingar och internationell rätt. Vår röst strävar efter att skapa balans och förnuft. Och det är också den roll vi ber Europeiska unionen att spela, sa han i ett tal där han betonade att de inte kan förlika sig ”med att krig är det naturliga sättet att relatera och skapa balans i Mellanöstern”.

Den spanska vänsterpolitikern Irene Monteros från partiet Podemos, skrev redan i söndags att USA utgick från La Rota-basen för sitt angrepp mot Iran och krävde i samma veva att Spanien måste lämna krigsalliansen Nato.

Säg upp DCA-avtalet och USA:s 17 militärbaser i Sverige

”DN idag är full av ljug. Glädjetårar över morden på över 500 iranier. Kom ihåg det. Skänk aldrig en spänn till den tidningen”, skriver i dag journalisten och författaren Stefan Lindgren som återpublicerar en insändare i dagens DN, som är undantaget som bekräftar regeln.

Det är pensionären JOHANNA DEINUM som skriver nedanstående text om faran med de 17 USA-baserna och att Sverige som enda nordiska land INTE har försäkringar om att USA/Nato kan placera kärnvapen på svensk mark.

Med tanke på vad Donald Trump säger om hur han har använt USA:s två (2) militärbaser i Spanien i kriget mot Iran, det vill säga att han ger blanka f-n i vad den spanska regeringen anser, så kan vi bara utgå ifrån att han har samma syn på vad han anser om sitt ”rörelseutrymme” på de 17 militärbaserna [¡SIC!] på svenskt territorium vid en skärpt situation.

Att den svenska högerregeringen varken vill eller vågar säga ett ord i protest är också lika klart. Sverige och dess folk befinner sig i en synnerligen farlig situation med dagens politiska kamarilla. Och ljumheten från den så kallade oppositionen i Sveriges riksdag innebär att den utomparlamentariska kampen blir viktigare än någonsin, vilket inte utesluter att riksdagskandidater bör ställas mot väggen i frågan om krig eller fred inför höstens val.

Arbetet för Norden en kärnvapenfri zon var en stående fråga under hela 1980-talet och inbegrep NEJ till USA:s marina besök i Sverige. Myndigheterna visste inte om de förde med sig kärnvapen. På bilden framsidan och en sida inne i dagstidningen Norrskensflamman.

F ö r b j u d   k ä r n v a p e n   i   N o r d e n

Av JOHANNA DEINUM, pensionär

”Alla nordiska länder – Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island – är nu medlemmar i Nato, en försvarsallians som är kärnvapenbaserad. Debatten om kärnvapen i Sverige har nyligen intensifierats. Det finns därför all anledning att vara orolig för att kärnvapen ska placeras här och göra Norden till potentiellt mål för en attack.

Tyvärr finns det inget skrivit i klartext i det omdebatterade DCA-avtalet om att USA inte får placera kärnvapen i Sverige, vilket däremot finns i avtalen med Danmark, Finland och Norge. I alla nordiska länder finns nu flera militärbaser som USA får använda under amerikansk lag. I Sverige gäller det 17 baser.

USA upprätthåller redan cirka 100–150 taktiska kärnvapen på amerikanska baser i sex andra Natoländer: Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och, Turkiet och sedan förra året även återigen i Storbritannien. Vid krig ska brukandet av dessa bomber överföras till värdlandets piloter, som tränats för uppdraget vid Natoövningar.

Sverige deltog i höstas för första gången i Natos årliga kärnvapenövning Steadfast noon. Det var första gången Lockheed Martin F-35A Stealth fighters deltog i övningen.

USA håller nu på att genomföra en omfattande modernisering av sina kärnvapen i Natoländerna, bland annat genom att ersätta äldre B61-bomber med den moderniserade B61-12-varianten, som har ökad precision och kan styras mot målet. Denna modell är också längre än tidigare, vilket gör att Natoländerna blev tvungna att köpa nya dyra amerikanska plan, i första hand F-35A.

Dessutom har USA påbörjat utvecklingen av ännu en ny variant, B61-13, som är utformad för att kunna slå mot härdade mål som underjordiska ledningscentraler. För första gången på 17 år har antalet taktiska kärnvapen som USA har stationerat i Europa ökat. I somras levererade USA nya B61-12-kärnvapen till den brittiska Lakenheathbasen. Denna bas drivs av det amerikanska flygvapnet.

Att på nytt placera B61-bomber i Storbritannien innebär den första utökningen på Natos kärnvapenbaser sedan slutet av kalla kriget. Amerikanska kärnvapen fanns på Lakenheathbasen från 1954, men togs bort därifrån 2008 efter omfattande offentliga protester organiserade av Campaign for nuclear disarmament och lokala grupper.

Även om det exakta antalet inte är offentligt fanns där tidigare lagringskapacitet för upp till 110 B61-bomber. Nu pågår där byggnation för bland annat fler förvaringsbunkrar. Allt detta borde vara i konflikt med det gällande fördraget om icke-spridning av kärnvapen, som trädde i kraft 1970.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tillkännagav en månad innan USA åter placerade B61-bomber på Lakenheath att de skulle köpa tolv amerikansktillverkade F-35A-stridsflygplan som ska levereras till Marhambasen för att ingå i Natos gemensamma strategi för kärnvapenavskräckning. Beslutet om köpet togs utan att parlamentet i Storbritannien var informerat. När det gäller Storbritannien är det viktigt att notera att dessa B61-bomber är amerikanska vapen, inte en del av Storbritanniens egen oberoende kärnvapenavskräckning, som består av cirka 225 Trident-ubåtsstridsspetsar.

Samtidigt som denna modernisering av bomberna sker, upphörde den 5 februari det nya Start-avtalet mellan USA och Ryssland att gälla, vilket innebär att spärrarna för en utökad kärnvapenkapplöpning har öppnats. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är viktigare än någonsin.

Det är dags att det skrivs entydigt: Vi tillåter inte kärnvapen i Norden”!