Pinsamma exempel om NATO:s ”chef”
och hans intellektuella nivå
På mindre än ett år vid rodret för NATO har Mark Rutte
upplevt många pinsamma ögonblick, och nådde sin kulmen (i brist på bättre ord)
när han kallade USA:s president för ”pappa”, skriver (I ögat på), som jag inte
kan undvika att publicera, även om generalerna på Lidingövägen 41, numera under
Natos befäl, misstycker och von Otter på Säpo registrerar.
Let's Go:
1. Ta pengar från sjukvård och
pensioner för att ge dem till vapentillverkare (åtminstone säger han ärligt vad
Ulf, Jonas och Ebba inte vågar):
”Europeiska länder spenderar upp till en fjärdedel av
sin nationalinkomst på pensioner, sjukvård och socialförsäkringssystem. Vi
behöver en liten del av dessa pengar för att stärka vårt försvar.”
2. Säger att fred gynnar Ryssland:
Den dagen antydde Rutte att det är Nato som gynnas av
krig.
3. Ljuger om Ukrainas medlemskap:
Rutte hävdade att ukrainare aldrig utlovades ett
Natomedlemskap, vilket är falskt (även om de som gav löftet erkände att de hade
lurat Ukraina om det).
4. Natoländerna ignorerar Natos ”chef”:
Till och med amerikansk press upprepade detta.
5. Att förbli tyst när Trump hotar
att annektera ett NATO-land:
Den amerikanska presidenten sa rakt i ansiktet på
honom att han ville annektera Grönland, som är en del av Danmark, och Rutte
förblev tyst och fick ett ansiktsuttryck som en man bedragen av sin andra
hälft.
6. Jämförde sig själv med Romarriket
och Napoleonriket:
Båda kollapsade förresten, så det var kanske inte den
bästa analogin han kunde ha valt.
7. Att bete sig som en amerikansk
knähund:
Han nickade bokstavligen till allt Pentagonchefen sa
och gjorde gillande grimaser som om han vore 5 år och såg en tecknad film från
Walt Disney.
8. Godkände Trumps publicering av
hans privata samtal:
Privata samtal där han tackade honom för att han
tvingade hans land och dess europeiska grannar att spendera mer pengar på
vapen.
9. Att kalla Trump ”Papi”:
Kommentar överflödig.
10. Att bli offentligt förödmjukad
för att ha kallat Trump ”pappa”:
Okej, kanske fanns det något mer kvar att säga...